känslor

Därför äter vi i stallet för att känna efter.

När j ag äter släpper allt.
Omj agkänner mig värcte- lös eller att ingen älskar migsäkom-mer det direkt en signal frän hjäman att köpa godis.

känslor

Det fortsatte och jag gick till afften sä fort jag fick pengar.

Aven som vuxen var socker länge svaret när Sandra kände sig stressad eller misslyckad, om en pojkvän var otrogen el­ ler en vän betedde sig illa. Det mäste alltid vara samma sort: Ferraribilar, Ballerinakakor eller Marabouchoklad. Men efterät kom ängesten över ka- loriema och skammen över att inte kunnalätabli. Siffroma pä vägen har pendlat i takt med själens tillständ, mellan 65 och 115 kilo.
Känsloätaren äter i stället för att ta tag i jobbiga känslor. Suget kan komma när personen är ledsen, orolig, arg, utträkad, stressad, ensam eller trött. Det berättar joumalisten Mag- gan Hägglund, som har skrivit bokenÄr du en känsloätare? (Bonnier fakta 2017).

– Och det är effektivt. Du blir snabbt och enkelt avslapp- nad, far energi och sätter igäng kroppens belöningssystem.
Problemet uppstär, menar Maggan Hägglund, när det blir en vana att äta i stället för att känna efter. Vi missar vära känslor, som ju inte kommer för att jävlas, utan för att ge oss viktig information. Oro ska skydda oss frän fara, ledsenhet är ett sätt att hantera en förlust och ilska kan vara en signal om att nägonbehandlar oss illa.

– Att lyssna pä känslan och agera kräver mer ansträng- ning, men lönar sig i längden. En bulle är en snabb lösning men den ledsna sj älen fär inte vad den behöver. Det är inget fei att unna sig mat, men vi kan ocksä behöva unna oss att väga gräta över den där sambon som gjorde slut eller att vara för- bannad pä kollegan som inte gör sitt jobb.
Hon upplever att mänga av oss är känsloanalfabeter. Vi vet att vi mär bra eller däligt,men inte sä mycket mer. Vi behöver öva pä att dechiff- rera känslomas budskap, tror Maggan Hägglund. Vissa lärde sig kanske redan som bam att det är okej att vara glad, men inte att känna ilska, sorg eller skuld. Hennes räd är att bredda verktygslädan.

– Ta en chokladboll ibland, men väga stanna upp och utforska känslan bakom ibland. Fundera pä om du behöver göra nägot ät orsaken eller om du bara ska lät a känslan finnas.
MEN KÄNSLOÄTANDE KAN OCksä
leda till allvarliga hälsopro- blem. Kbt-terapeuten och forskaren Lisbeth Stahre visar i sin doktorsavhandling Effects of cognitive behaviou­ ral therapy targeting eating behaviour (CBT-TEB): A novel obesity treatment att fetma kan ha psykologiska orsaker.

– Majoriteten av dem som lider av fetma är känsloätare, eller ägnar sig ät emotional ea­ ting som det heter pä engelska. Det är en coping-strategi när vi mär däligt, precis som rök- ning eller att köpa kläder för att muntraupp sig, säger Lisbeth Stahre.
Hon berättar att fetma- behandling under 30 är enbart har handlat om att ändra beteendet, alltsä att äta min- dre. Samtidigtblir människor allt tjockare. Lisbeth Stahre menar att det är en misslyckad behandlingsmetod – vi kan inte bara titta pä symtomet fetma, utan mäste fokusera pä orsakerna till att folk överäter.
i sin avhandling har hon tagit fram ett behandlingsprogram i tio steg, som ger patienterna verktyg för att identifiera vad som ligger bakom ätandet och för att hitta andra strategier.

– Den rödaträdeni program- met handlar om att tro pä sig själv, stärkasjälvkänslanoch komma till rätta med stress, som verkligen är en av de stora orsakerna till känsloätande.

Lisbeth Stahre berättar att en vanlig fräga bland känsloätare är “Varför äter jag fei när jag vet hur jag ska äta rätt?” Det första steget ibehandlingsprogram- met gär ut pä att var je kväll fundera över vad som har hänt under dagen och hur det kan ha päverkat ätandet.

– Efter nägra veckor ser vi vissa orsaker som äterkommer. Det kan handla om en hopplös chef eller en jobbig sambo.
Deltagarna fär ocksä infor­ mation om kopplingen mellan ätande och självbild, stress och tankar. De lär sig sedan att stärka sin självkänsla, sätta gränser och hantera negativa tankar.
sandra var en av dem som inte säg kopplingen mellan känslor och mat. Det var först när hon gick in i väggen för ett par är sedan och bör jade i terapi som psykologen upptäckte att hon tröstät och gav henne verktyg.

– Nu försöker jag känna känslorna och inte trycka bort dem. Jag försöker analysera vad som hände och varför suget kommer, och det har blivit lättare att läta bli godiset.

Hon har testat en mängd strategier som att sy, mäla ochboxas. Ochimaj förraäret hände nägot. Sandra fick nog av sin övervikt och tog kontakt med en personlig tränare. Nu gär hon till gymmet sä fort suget kommer, och har gätt ner 20 kilo.
– Jag tränar tabata, härd in- tervallträning, och fär ut käns­ lorna pä det sättet. Det är kul och tar bort tankarna pä godis. Men det är en daglig kamp – ibland blir det sött ändä.
I Modern Psykologi skrev Jennie Aquilonius om män som utsatts för väld- täkt. Sandra heter egentligen nägot annat.

 

hitta ditt ätmönster

Fä koll pä ätandet genom att ställa dig själv tre frägor varje dag:
1)Vad har hänt i dag som har päverkat dig?
2) Vad har du tänkt och känt kring händelserna?
3) Hur har dina tankar och känslor päverkat ditt ätande i dag?

By Erika

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *